![\"000](\"http:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/000-Jonas-Alstr\u00f6mer-1865-1761.jpg\")
<\/a>Kilanda k\u00f6ptes 1756 av Johnas Alstr\u00f6mer. 1760 \u00f6verl\u00e4t Alstr\u00f6mer godset p\u00e5 sin son Patrik. Mellan 1760-1780 kan Kilanda s\u00e4teri betraktas som en f\u00f6red\u00f6mlig m\u00f6nsterg\u00e5rd d\u00e5 det g\u00e4llde arbetsplanering, driftsmetoder, arrendevillkor och som modell f\u00f6r ett patriarkaliskt ansvarstagande d\u00e5 det var som b\u00e4st. (Starrk\u00e4rr-Kilandaboken) Patrik Alstr\u00f6mer s\u00e5lde Kilanda 1791 till hovmarskalken Christer Georg Zelow. Hans tid som \u00e4gare blev dock inte s\u00e4rskilt l\u00e5ng, endast 11 \u00e5r.\n<\/strong><\/p>\n
Kilanda 1800 talet<\/strong> 1797 s\u00e5ldes S\u00e4teriet till Peter III Ekman, Peter Ekman var f\u00f6r den tiden en f\u00f6retagare av <\/p>\n <\/p>\n 1829 \u00f6vertogs godset p\u00e5 arrende av Peter III Ekmans sonson Peter Wilhelm (1806- 1863) och hans studiekamrat Sven Holmgren, som <\/p>\n <\/p>\n Sk\u00f6tseln av Kilanda \u00f6verl\u00e4t Carl Ekman p\u00e5 sin sv\u00e5ger G\u00f6trik von Sh\u00e9ele, 1834-1913. Br\u00e4nnvinsbr\u00e4nngen lades ner, experiment med nya kreatursraser startade p\u00e5 Kilanda och Finsp\u00e5ng och Ljungmarkerna beskogades i ett rasande tempo p\u00e5 b\u00e5da platserna. 1899 uppgick Kilanda s\u00e4teris skogar till ca. 1500 hektar skogsmark. F\u00f6r jordbruksmarken p\u00e5 Kilanda, som tidigare ej var lagd i cirkulation, inf\u00f6rdes en \u00e5tta\u00e5rig cirkulationstid med omkring 15 hektar i varje skifte. G\u00f6trik von Sh\u00e9ele var en f\u00f6reg\u00e5ngsman \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4llde anv\u00e4ndningen av konstg\u00f6dsel. F\u00f6r tillverkning av pudrett hade man en kalkugn d\u00e4r man br\u00e4nde den kalk som beh\u00f6vdes. Avelsarbetet befr\u00e4mjades av import av kor fr\u00e5n Angelin, svin och f\u00e5r fr\u00e5n England. 1875 s\u00e5ldes fr\u00e5n Kilanda 12 p\u00e5l\u00e4ggskalvar, 46 lamm och 13 grisar. Avelssvin fr\u00e5n engelska fullblodsraser var mycket beg\u00e4rliga d\u00e5 fl\u00e4sket efter avkomlingarna till dessa djur betingade goda priser.<\/p>\n G\u00f6trik von Sh\u00e9ele<\/strong><\/p>\n G\u00f6trik von Sch\u00e9ele verkade oavbrutet vid Kilanda, f\u00f6rst som disponent 1864- 1883 och M\u00e5nga av landets st\u00f6rre gods hysa inom de mer eller mindre slottslika manbyggnaderna vackra och m\u00e4rkliga tavelgallerier och andra konstsamlingar.Kilanda har icke n\u00e5got slott, ej heller n\u00e5gra storartade gallerier. Rummen i den \u00e5ldriga, enkla manbyggnaden pryds av en rik samling tavlor, h\u00e4r n\u00e4stan uteslutande representerade av hedersdiplom, f\u00f6rv\u00e4rvade av G\u00f6te von Sch\u00e9ele under ett l\u00e5ngt livs verksamhet. Stocholms Dagblad 9 oktober 1899. Tavlorna bakom bordet f\u00f6rest\u00e4ller Gustaf Henrik och hans hustru Gustafva.<\/p>\n <\/p>\n Utexaminerade\u00a0l\u00e4rlingar\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/strong> John och G\u00f6trik von Scheele, l\u00e4rare, och fyra utexaminerade l\u00e4rlingar. Statens lantbruksskola fanns p\u00e5 Kilanda, skolan utm\u00e4rkte sig f\u00f6r att leverera mycket dugliga yrkesm\u00e4n<\/p>\n <\/p>\n Greven och grevinnan Klingspor, kammarherre och fru von Scheele, fr\u00f6ken Maria, fr\u00f6ken Helfrid, sonen John med f\u00e4stm\u00f6n Amelie Klingspor, sonen Carl med f\u00e4stm\u00f6n Hertha H\u00e5kansson. John von Scheele och Amelie Klingspor fr\u00e5n Eken\u00e4s i \u00d6sterg\u00f6tland gifte sig och flyttade in i Villan. Axel Ekmans hustru Marianne f Klingspor var syster till Amelie.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Kilanda kyrka<\/strong><\/p>\n Peter III Ekman l\u00e4t g\u00f6ra en del insatser av best\u00e5ende v\u00e4rde f\u00f6r sin lilla och fattiga socken. Vid en utst\u00e4llning 1862 visade Peter Ekman upp spadar, grepar, fodergafflar mm, alltsammans inf\u00f6rdt fr\u00e5n Amerika, samt taksp\u00e5n, torf och benmj\u00f6l, finare och gr\u00f6fre, af egen tillverkning. (Hush\u00e5llningss\u00e4lskapets \u00e5rsrapport). Han skaffade ocks\u00e5 ett st\u00f6rre tr\u00f6skverk med lokomobil och en sl\u00e5ttermaskin fr\u00e5n England.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n H\u00f6ghjuling<\/strong><\/p>\n Ludvig och Tilda i Kvarnemaden med en h\u00f6ghjuling p\u00e5 landsv\u00e4gsbron vid Smebacken.
\nKilanda historia erbjuder en fascinerande sp\u00e4nnvidd mellan herrskap och tj\u00e4nstefolk. Kilanda var som ett komplett samh\u00e4lle med herrarna p\u00e5 s\u00e4teriet som h\u00e4rskare.<\/p>\n<\/a> stora m\u00e5tt, han hade inte mindre \u00e4n 12 sillsalterier i Bohusl\u00e4n och var dessutom stor spannm\u00e5lsodlare. 1807 avled Peter Ekman och sonsonen Peter Wilhelm tog \u00f6ver, han beskrivs som en driftig lantbrukare som vidtog stora arbeten till egendomens f\u00f6rb\u00e4ttring. Bl.a. b\u00f6rjade han t\u00e4ckdika redan p\u00e5 1850-talet och Kilanda S\u00e4teri l\u00e4r vara en av de f\u00f6rsta helt t\u00e4ckdikade lantbruken i landet. H\u00e4r fanns d\u00e5 turbins\u00e5g, benstamp, tegelbruk, kvarn och \u00e5ngbr\u00e4nneri.<\/p>\n<\/a>Peter III Ekmans dotter Hedvig Elisabeth Ekman (f\u00f6dd 1780 och d\u00f6d 1862), gifte sig \u00e5r 1800 med Baltzar Bogislaus von Platen (f\u00f6dd 29 maj 1766 p\u00e5 R\u00fcgen och d\u00f6d 6 december 1829 i Kristiania) . Baltzar von Platen var amiral, greve, kanalbyggare, sedermera st\u00e5th\u00e5llare i Norge och grundare till G\u00f6ta kanal. I kanalbygget var Peter III Ekman och hans son Gustaf Henrik Ekman, grundare av Ekman & Co 1802, djupt engagerade.<\/p>\n<\/strong><\/a>Peter Wilhelm Ekman 1807-1863<\/strong><\/p>\n<\/a> 1830 blev f\u00f6rvaltare p\u00e5 \u00d6stads s\u00e4teri. 1833 ropade Peter Ekman in Kilanda p\u00e5 auktion. Trettio \u00e5r senare bed\u00f6mdes egendomens v\u00e4rde ha stigit minst sjudubbelt genom Ekmans insatser. D\u00e5 hade man \u00e4nnu inte b\u00f6rjat ta vara p\u00e5 skogens slumrande resurser. Peter Wilhelm Ekman var f\u00f6dd i G\u00f6teborg och studerade sju \u00e5r i Uppsala. Han var ordf\u00f6rande i \u00c4lvsborgs L\u00e4ns Norra Hush\u00e5llningss\u00e4llskap och ledamot av Lantbruksakademin. I en nekrolog i Lantbruksakademiens tidskrift 1863 beskrivs han av professor Johan Arrhenius som en “af Westerg\u00f6tlands” skickligaste och och klokaste lantbrukare. P\u00e5 1840-talet byggde han en benstamp f\u00f6r tillverkning av benmj\u00f6l. N\u00e4r tekniken f\u00f6r att tillverka tegelr\u00f6r kom p\u00e5 1850-talet byggde han ett tegelbruk och startade ett m\u00e5ng\u00e5rigt arbete arbete med att t\u00e4ckdika \u00e5krarna p\u00e5 huvudg\u00e5rden och utg\u00e5rden Gunntorp utom Lund\u00e4ngen (Lunn\u00e4nga) 1857 k\u00f6pte han krono \u00f6dehemmanet Munkag\u00e5rden p\u00e5 Risveden, vars marker gr\u00e4nsade till Kilanda.<\/p>\n<\/a>Efter Peter Wilhelm Ekmans d\u00f6d 1863 \u00f6vertogs g\u00e5rden av brodern Carl Ekman, \u00e4gare till Finnsp\u00e5ngs bruk. Han anst\u00e4llde omedelbart sin sv\u00e5ger, G\u00f6trik von Sch\u00e9ele (1834-1913) att ta hand om g\u00e5rdens sk\u00f6tsel. Under von Sch\u00e9eles tid utvecklades g\u00e5rden till en verklig m\u00f6nsterg\u00e5rd. H\u00e4r startades \u00e5r 1870 en statlig lantbruksskola som var aktiv \u00e4nda fram till 1912. 1903 intr\u00e4dde Carls son Axel Ekman, grundare av Ekmanska Sl\u00e4ktf\u00f6reningen 1936, som \u00e4gare efter faderns d\u00f6d. Makarna Axel och Marianne Ekman, f\u00f6dd Klingsporre, hade bara d\u00f6ttrar varav ingen vill \u00f6verta g\u00e5rden och den s\u00e5ldes till Dom\u00e4nverket 1958. S\u00e5 kan man s\u00e4ga att cirkeln fr\u00e5n Gustav Wasa till Dom\u00e4nverket var sluten. Under \u00e5ren 1953-1981 arrenderade Donald och Ingeborg Mur S\u00e4teriet. N\u00e4r sedan privatiseringen drog fram \u00f6ver landet s\u00e5lde Dom\u00e4nverket Kilanda S\u00e4teri till d\u00e5varande arrendatorns s\u00f6ner, Bengt, Palle och Gunnar Borgstr\u00f6m.<\/p>\n<\/a>G\u00f6trik von Sch\u00e9ele och sonen John omkring 1910<\/strong><\/p>\n<\/a>d\u00e4refter till 1908 som arrendator. Han var vice ordf\u00f6rande i \u00c4lvsborgs L\u00e4ns Norra Hush\u00e5llningss\u00e4lskap och ledamot av Lantbruksakademien. Han var \u00e4ven f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r statens lantbruksskola p\u00e5 Kilanda, som startade 1870. \u00c5r 1873 fick von Sch\u00e9ele i uppdrag av Hertig Fredrik av Schleswig-Holstein att g\u00f6ra ett f\u00f6rslag till omorganisation av Gr\u00e4fsn\u00e4s egendom som hertigen \u00e4gde.Samtidig fick han av chefen f\u00f6r jordbruks- expeditionen i Finlands senat uppdraget att inspektera och inkomma med f\u00f6rslag ang\u00e5ende omorganisation av Finlands lantbruksl\u00e4roverk.<\/p>\n<\/a>Matsalen<\/strong><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>Gruppfoto<\/strong><\/p>\n<\/a>Han f\u00f6rskotterade hela kostnaden f\u00f6r m\u00e5lningsarbetet p\u00e5 Kilanda kyrkas nya tornbyggnad, l\u00e4t gratis s\u00e5ga kyrkans timmer och st\u00e4llde b\u00e5de sin egen smed och en s\u00e4rskild lejd arbetskraft till f\u00f6rfogande under byggnadsarbetet. D\u00e5 r\u00e4kningen skulle g\u00f6ras upp, avstod han en del av sitt f\u00f6rskott och och resten mot att f\u00f6rsamlingen \u00e5tog sig att i all framtid underh\u00e5lla den gravplats, som han f\u00f6rv\u00e4rvat av kyrkan.<\/p>\n<\/a>Sk\u00f6rd med slottermaskin<\/strong><\/p>\n
\nLudvig Karlsson 1869-1934, var en idog och mycket h\u00e4ndig man.
\nI b\u00e4cken fr\u00e5n Kroksj\u00f6n och Arrborrsj\u00f6n byggde han ett kraftverk och man hade elektiskt ljus i huset vid juletid 1918.
\nCykeln p\u00e5 bilden har han s\u00e4kert gjort sj\u00e4lv.<\/p>\n