{"id":1626,"date":"2014-01-26T19:51:58","date_gmt":"2014-01-26T19:51:58","guid":{"rendered":"http:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/?page_id=1626"},"modified":"2022-01-07T11:40:31","modified_gmt":"2022-01-07T11:40:31","slug":"slaktplats-lesjoforsbruk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/slaktplats-lesjoforsbruk\/","title":{"rendered":"Lesj\u00f6forsbruk"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\n<\/a>
\n<\/a>Sl\u00e4ktplatser: Lesj\u00f6forsbruk:<\/h1>\n

Gustaf Ekman, 1804-1876, bruks\u00e4gare p\u00e5 Lesj\u00f6fors<\/strong>
\nGustaf Ekman har fr\u00e4mst blivit k\u00e4nd f\u00f6r sina banbrytande uppfinningar inom j\u00e4rnhanteringen. Han kombinerade teoretiska kunskaper i metallurgi med utl\u00e4ndska studieresor, egna erfarenheter och experiment gjorda i svensk bruksmilj\u00f6, d\u00e4r Lesj\u00f6fors skulle spela en framtr\u00e4dande roll. Gustaf Ekmans insatser fick emellertid inte bara stor betydelse f\u00f6r svensk j\u00e4rnproduktion utan ocks\u00e5 f\u00f6r handelshuset Ekman & Co.<\/p>\n

N\u00e4r Gustaf Ekman omkring 1820 stod inf\u00f6r val av levnadsbana, var Ekmans handelsr\u00f6relse p\u00e5 kraftig tillbakag\u00e5ng efter kontinentalsystemets h\u00f6gkonjunktur. D\u00e5 Gustaf Henric Ekman s\u00e5g m\u00f6rkt p\u00e5 firmans framtid, ut\u00f6vade han ingen lockelse p\u00e5 sonen Gustaf att f\u00f6lja honom i sp\u00e5ren. I st\u00e4llet fick Gustaf akademisk skolning. Han blev student i Uppsala 1821, tog hovr\u00e4ttsexamen 1823 och akademisk bergsexamen 1825.<\/p>\n

1827 blev Gustaf elev vid Jernkontoret, d\u00e4r hans uppgift var att vidareutbilda sig och forska. 1830-36 tj\u00e4nstgjorde Gusta Ekman som \u00f6versmedm\u00e4stare med uppgift att \u00e4ven leda smidesf\u00f6rs\u00f6k vid olika svenska bruk. 1831 introducerade han lancashiremetoden f\u00f6r Lesj\u00f6fors bruk som \u00e4gdes till 50% av Ekman & Co.<\/p>\n

\"001<\/a>1836 tog Gustaf farv\u00e4l fr\u00e5n J\u00e4rnkontoret f\u00f6r att \u00e4gna sina krafter till att utveckla Lancashiremetoden med hj\u00e4lp av en effektiv gasv\u00e4llugn. I samband med att Gustaf Rudolf Prytz 1833 beslutade sig f\u00f6r att s\u00e4lja sin andel i Lesj\u00f6fors, \u00f6verv\u00e4gde ocks\u00e5 Gustaf Henric Ekman starkt m\u00f6jligheten att avyttra Ekman & Co. del.<\/p>\n

I detta skede ingrep emellertid sonen Gustaf Ekman, som ist\u00e4llet f\u00f6respr\u00e5kade, att fadern skulle k\u00f6pa Prytz andel, s\u00e5 att Ekmans skulle bli ensam innehavare av Lesj\u00f6fors Bruk. Gustaf Ekman po\u00e4ngterade ocks\u00e5, att bruket inom kort kunde r\u00e4kna med en f\u00f6rdubblad smidesr\u00e4tt.<\/p>\n

I och med att Ekman & Co. intr\u00e4dde som ensam \u00e4gare till Lesj\u00f6fors b\u00f6rjade en ny utveckling i brukets historia. Vid Lesj\u00f6fors kunde man med hj\u00e4lp av Gustaf Ekmans insatser inom skogsv\u00e5rden h\u00f6ja avkastningen fr\u00e5n brukets skogar. Man \u00e5stadkom ocks\u00e5 en l\u00e4gre tr\u00e4kolsf\u00f6rbrukning per ton st\u00e5ngj\u00e4rn med hj\u00e4lp av Ekmans gasv\u00e4llugn, man fick ocks\u00e5 en h\u00f6gre j\u00e4rnkvalitet med hj\u00e4lp av Ekmans Lancashiremetod. Detta var huvudlinjen till att han fick reformera den svenska j\u00e4rnhanteringen.<\/p>\n

Samtidigt som Gustaf Ekman bl\u00e5ste liv i Lesj\u00f6fors k\u00f6pte han ena h\u00e4lften av Gustafsfors ocks\u00e5 det n\u00e4raliggande Lennartsfors. Det visade sig senare, att k\u00f6pet av Gustafsfors skulle f\u00e5 stor betydelse b\u00e5de f\u00f6r bruket och handelshuset Ekman & Co. Gustaf Ekmans t\u00e5lmodiga och omsorgsfulla ber\u00e4kningar och successiva f\u00f6rb\u00e4ttringar l\u00e4dde till en storslagen teknisk id\u00e9.
\nL\u00e4s mer under Gustafsfors.<\/p>\n

Insatserna av Gustaf Ekman och hans samtida har av Eli. F. Heckscher karakteriserats som “det m\u00e5h\u00e4nda \u00e4rorikaste bladet i den svenska j\u00e4rnhhanteringens och t.o.m. Sveriges hela ekonomiska historia”.<\/p>\n

Gustaf Ekmans unika anteckningar (se bild \u00f6verst) fr\u00e5n sina resor till Norge och England finns bevarade p\u00e5 Landsarkivet i G\u00f6teborg, dessa sidor \u00e4r ocks\u00e5 kopierade och sparade i sl\u00e4ktf\u00f6reningens arkiv, f\u00f6r intresse kontakta f\u00f6reningen. info@ekmanfamily.se<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

\"002<\/a>

Hilda 1846-1898, Augusta 1850-1884, Pappa Gustaf 1804-1876, Johan 1842-1907, Ernst 1838-1854, Gustaf Henrik 1848-1870, Augusta 1850-1884, Mamma Caroline 1805-1882, Hedvig 1844-1870<\/p><\/div>\n

\"Lesj\u00f6fors<\/a>

Lesj\u00f6forsbruk, lancashiremetoden, V\u00e4llugnen, Fj\u00e4dertillverkning \u00e4n idag.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sl\u00e4ktplatser: Lesj\u00f6forsbruk: Gustaf Ekman, 1804-1876, bruks\u00e4gare p\u00e5 Lesj\u00f6fors Gustaf Ekman har fr\u00e4mst blivit k\u00e4nd f\u00f6r sina banbrytande uppfinningar inom j\u00e4rnhanteringen. Han kombinerade teoretiska kunskaper i metallurgi med utl\u00e4ndska studieresor, egna erfarenheter och experiment gjorda i svensk bruksmilj\u00f6, d\u00e4r Lesj\u00f6fors skulle spela en framtr\u00e4dande roll. Gustaf Ekmans insatser fick emellertid inte bara stor betydelse f\u00f6r svensk […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"tags":[],"class_list":["post-1626","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1626","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1626"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1626\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1626"}],"wp:term":[{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1626"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}