{"id":1620,"date":"2014-01-26T18:48:40","date_gmt":"2014-01-26T18:48:40","guid":{"rendered":"http:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/?page_id=1620"},"modified":"2018-12-15T08:25:38","modified_gmt":"2018-12-15T08:25:38","slug":"slaktplatser-arnas","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/slaktplatser-arnas\/","title":{"rendered":"\u00c5rn\u00e4s s\u00e4teri"},"content":{"rendered":"

\u00a0<\/a><\/h1>\n

\"\"<\/a><\/h1>\n

\u00c5rn\u00e4s s\u00e4teri, bild sl\u00e4kttr\u00e4ff 2003<\/h1>\n

\u00c5rn\u00e4s AB drivs och \u00e4gs av Gustaf Ekman (A:3:5) efter sin fader Harald Ekman (A:3:4). Bolaget togs \u00f6ver vid en utm\u00e4tning av D. Carnegie 1869, verksamheten best\u00e5r av skogsbruk, jordbruk samt uthyrning av bost\u00e4der och sommartorp. Jordbruket \u00e4r utarrenderat. Det finns 4 anst\u00e4llda p\u00e5 g\u00e5rden, bl.a. inom skogsbruket. P\u00e5 g\u00e5rden med omnejd finns ca 18 l\u00e4genheter, 7 bostadshus och ett 20-tal torp till uthyrning.<\/p>\n

\u00c5rn\u00e4s s\u00e4teri \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 ett n\u00e4s i V\u00e4nern. Platsen har en l\u00e5ng och sp\u00e4nnande historia. I parken finns, ovan jord, en ruin fr\u00e5n huvudborgen i 1200-talets borganl\u00e4ggning. Omfattande utgr\u00e4vningar av parken har visat att borganl\u00e4ggningen omfattade i stort sett hela n\u00e4set. Fynd fr\u00e5n utgr\u00e4vningarna m.m. kan efter \u00f6verenskommelse ses i \u00c5rn\u00e4s Museum. Ruinen kan bes\u00f6kas till fots. En parkeringsplats \u00e4r anlagd utmed v\u00e4gen mellan \u00c5rn\u00e4s och Lugn\u00e5s. Avst\u00e5ndet mellan parkeringen och ruinen \u00e4r ca 800 meter.<\/p>\n

\u00c4garl\u00e4ngden \u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n 1300-talets b\u00f6rjan, d\u00e5 g\u00e5rden var kungsg\u00e5rd, bebodd av riksmarsken, under Magnus Eriksson Ladul\u00e5s, Tyrgils Knutsson. G\u00e5rden sk\u00e4nktes senare av kronan till nunneklostret i Gudhem varvid nunnorna troligtvis bodde p\u00e5 \u00c5rn\u00e4s en kortare tid. Under l\u00e5nga tider har g\u00e5rden varit fr\u00e4lseg\u00e5rd. I nutid \u00e4gs och f\u00f6rvaltas g\u00e5rden av Gustaf Ekman. \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0www.arnas.nu<\/a><\/p>\n

\"\u00c5rn\u00e4sbruk\"<\/a><\/p>\n

Borgruinen<\/strong>:
\nIntill \u00c5rn\u00e4s herrg\u00e5rd ligger ruinerna efter borgen Aran\u00e4s. Utgr\u00e4vningar visar att borgen tillkommit mellan 1150-1304 och att konstruktionen \u00e4r unik f\u00f6r v\u00e5rt land. Utgr\u00e4vningarna har ocks\u00e5 visat att det under borgen finns sp\u00e5r av \u00e4nnu \u00e4ldre bebyggelse.<\/p>\n

1256 bel\u00e4grades och f\u00f6rst\u00f6rdes borgen av danskarna. Den \u00e5teruppbyggdes i slutet av 1200-talet och var en tid bebott av riksmarsken Tyrgils Knutsson. 1305 f\u00e4ngslades och avr\u00e4ttades Tyrgils och Aran\u00e4s borg br\u00e4ndes ned. Efter flera \u00e4garskiften s\u00e4ljs 1371 Aran\u00e4s till biskopen i Skara och tillh\u00f6r biskopsstolen fram till 1508. \u00c5r 1520 dras Aran\u00e4s in till kronan.<\/p>\n

Den 19 juni 1746 kommer Carl von Linn\u00e9 under sin V\u00e4stg\u00f6taresa p\u00e5 bes\u00f6k. Han beskriver s\u00e4teriet Orrn\u00e4s som ligger vid V\u00e4nerns strand; \u201dG\u00e5rden var byggd p\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r Aran\u00e4s slott fordom st\u00e5tt. Aran\u00e4s har varit ett av de \u00e4ldsta kungas\u00e4tena i V\u00e4sterg\u00f6tland\u201d.<\/p>\n

P\u00e5 fornnordiska betyder Aran\u00e4s \u00f6rnn\u00e4ste och p\u00e5 isl\u00e4ndska heter \u00f6rnn\u00e4ste \u2013 aran\u00e4s<\/p>\n


\nGlasbrukstiden<\/strong>:
\nK\u00f6pman B. H. Santesson k\u00f6pte \u00c5rn\u00e4s s\u00e4teri 1801 f\u00f6r en tunna guld. Santesson var riksdagsman, f\u00f6dd i G\u00f6teborg och en av d\u00e5tidens entrepren\u00f6rer. Bland annat drev Santesson fr\u00e5gan om G\u00f6ta kanalbygget i riksdagen och han var st\u00f6rste aktie\u00e4gare i kanalbolaget. Santesson startade ocks\u00e5 Mariestads sparbank, som blev nr 3 i Sverige efter G\u00f6teborg och Stockholm. 1805 startade Santesson en sparkassa i \u00c5rn\u00e4s f\u00f6r att ge arbetarna ett visst skydd under sjukdom och \u00e5lderdom. Detta var den f\u00f6rsta sparkassan i landet. 1802 ans\u00f6kte Santesson till kommerskollegiet om att f\u00e5 anl\u00e4gga ett glasbruk f\u00f6r bl\u00e5sning av f\u00f6nsterglas i \u00c5rn\u00e4s. R\u00e5material till glasbruket h\u00e4mtades ifr\u00e5n \u00f6arna i V\u00e4nern. Glasbl\u00e5sarna kom framf\u00f6rallt ifr\u00e5n Tyskland. F\u00f6r br\u00e4nsle, r\u00e5varor och f\u00e4rdigt glas var skeppning med b\u00e5t enda alternativet, men \u00c5rn\u00e4s hade inte n\u00e5gon utbyggd hamn, vattendjupet i farlederna var endast 1,5 meter. Hamnproblemet och l\u00e5gkonjunkturen ledde till att glasbruket lades ned 1818. 1836 hamnade Santesson i ekonomiska sv\u00e5righeter och s\u00e5lde g\u00e5rden. Glasbruket hade d\u00e5 varit nedlagt i 18 \u00e5r. De nya \u00e4garna nyrekryterade personal och satte 1837 ig\u00e5ng med att bl\u00e5sa buteljer.<\/p>\n

\u00c5rsproduktionen l\u00e5g under de f\u00f6rsta \u00e5ren p\u00e5 40 000 buteljer och p\u00e5 1,5 miljoner buteljer 1866. 75% av produktionen gick via G\u00f6ta Kanal till Stockholm.<\/p>\n

1867 f\u00f6rsattes glasbruket i konkurs. Brukets huvudborgen\u00e4r var AB D Carnegie & Co. Vid utm\u00e4tningsauktionen 1869 ropade de in \u00c5rn\u00e4s egendom.<\/p>\n

Produktionen \u00f6kade kraftigt med de nya \u00e4garna och uppgick under h\u00f6gkonjunktur\u00e5ret 1874 till n\u00e4ra 4,5 miljoner buteljer. Nu blev glasbruket mer \u00e4n tidigare beroende av att sj\u00f6farten hade tillr\u00e4cklig kapacitet och att varorna kom fram i r\u00e4tt tid. \u00c4nnu var det segelfartygen som utf\u00f6rde de flesta transporterna p\u00e5 V\u00e4nern. En resa V\u00e4nern-G\u00f6teborg och \u00e5ter brukade ta omkring en m\u00e5nad. Eftersom hamnen inte var tillr\u00e4ckligt djup fick omlastning till st\u00f6rre b\u00e5tar ske ute p\u00e5 redden, en dyrbar och tids\u00f6dande hantering. 1876 besl\u00f6t man d\u00e4rf\u00f6r att bygga den hamn som \u00e4n idag finns kvar och som ligger i direkt anslutning till bruket. Arbetet p\u00e5gick till 1888 och kostade cirka 150 000 kronor.<\/p>\n

\"\u00c5rn\u00e4s<\/a>

\u00c5rn\u00e4s herrg\u00e5rd<\/p><\/div>\n

Redan i slutet av 1880 hade man gjort f\u00f6rs\u00f6k med buteljmaskiner i England. \u00c5rn\u00e4s tvingades att h\u00e4nga med i mekaniseringen och 1931 \u00f6vergick man till maskinell tillverkning. Tack vare att man kommit ig\u00e5ng med en betydande export av buteljer till Tuborgs Bryggeri i Danmark s\u00e5 kunde marknaden ta emot \u00c5rn\u00e4s stora buteljproduktion. P\u00e5 grund av \u00f6kad konkurrens ifr\u00e5n glasbruken i Surte och Limmared och h\u00e5rd konkurrens ifr\u00e5n Tjeckoslovakien f\u00f6rs\u00e4mrades l\u00f6nsamheten. Vid \u00e5rsskiftet 1960-1961 l\u00e4ggs \u00c5rn\u00e4s glasbruk ner och Lesj\u00f6fors AB k\u00f6per fabriksfastigheten och startar en metallindustri. Under de dryga 92 \u00e5r som Carnegie \u00e4gt \u00c5rn\u00e4s hade produktionen v\u00e4xt fr\u00e5n 600 000 buteljer f\u00f6rsta \u00e5ret till rekordet 1955 p\u00e5 26 miljoner buteljer.<\/p>\n

K\u00e4lla<\/b>: Fr\u00e5n Aran\u00e4s till \u00c5rn\u00e4s, 1994, Kulturf\u00f6reningen Aran\u00e4s<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 \u00c5rn\u00e4s s\u00e4teri, bild sl\u00e4kttr\u00e4ff 2003 \u00c5rn\u00e4s AB drivs och \u00e4gs av Gustaf Ekman (A:3:5) efter sin fader Harald Ekman (A:3:4). Bolaget togs \u00f6ver vid en utm\u00e4tning av D. Carnegie 1869, verksamheten best\u00e5r av skogsbruk, jordbruk samt uthyrning av bost\u00e4der och sommartorp. Jordbruket \u00e4r utarrenderat. Det finns 4 anst\u00e4llda p\u00e5 g\u00e5rden, bl.a. inom skogsbruket. P\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"tags":[],"class_list":["post-1620","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1620"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1620\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1620"}],"wp:term":[{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekmanfamily.se\/ver3\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}