Årnäs säteri, bild släktträff 2003
Årnäs AB drivs och ägs av Gustaf Ekman (A:3:5) efter sin fader Harald Ekman (A:3:4). Bolaget togs över vid en utmätning av D. Carnegie 1869, verksamheten består av skogsbruk, jordbruk samt uthyrning av bostäder och sommartorp. Jordbruket är utarrenderat. Det finns 4 anställda på gården, bl.a. inom skogsbruket. På gården med omnejd finns ca 18 lägenheter, 7 bostadshus och ett 20-tal torp till uthyrning.
Årnäs säteri är beläget på ett näs i Vänern. Platsen har en lång och spännande historia. I parken finns, ovan jord, en ruin från huvudborgen i 1200-talets borganläggning. Omfattande utgrävningar av parken har visat att borganläggningen omfattade i stort sett hela näset. Fynd från utgrävningarna m.m. kan efter överenskommelse ses i Årnäs Museum. Ruinen kan besökas till fots. En parkeringsplats är anlagd utmed vägen mellan Årnäs och Lugnås. Avståndet mellan parkeringen och ruinen är ca 800 meter.
Ägarlängden är känd från 1300-talets början, då gården var kungsgård, bebodd av riksmarsken, under Magnus Eriksson Ladulås, Tyrgils Knutsson. Gården skänktes senare av kronan till nunneklostret i Gudhem varvid nunnorna troligtvis bodde på Årnäs en kortare tid. Under långa tider har gården varit frälsegård. I nutid ägs och förvaltas gården av Gustaf Ekman. www.arnas.nu
Borgruinen:
Intill Årnäs herrgård ligger ruinerna efter borgen Aranäs. Utgrävningar visar att borgen tillkommit mellan 1150-1304 och att konstruktionen är unik för vårt land. Utgrävningarna har också visat att det under borgen finns spår av ännu äldre bebyggelse.
1256 belägrades och förstördes borgen av danskarna. Den återuppbyggdes i slutet av 1200-talet och var en tid bebott av riksmarsken Tyrgils Knutsson. 1305 fängslades och avrättades Tyrgils och Aranäs borg brändes ned. Efter flera ägarskiften säljs 1371 Aranäs till biskopen i Skara och tillhör biskopsstolen fram till 1508. År 1520 dras Aranäs in till kronan.
Den 19 juni 1746 kommer Carl von Linné under sin Västgötaresa på besök. Han beskriver säteriet Orrnäs som ligger vid Vänerns strand; ”Gården var byggd på ett ställe där Aranäs slott fordom stått. Aranäs har varit ett av de äldsta kungasätena i Västergötland”.
På fornnordiska betyder Aranäs örnnäste och på isländska heter örnnäste – aranäs
Glasbrukstiden:
Köpman B. H. Santesson köpte Årnäs säteri 1801 för en tunna guld. Santesson var riksdagsman, född i Göteborg och en av dåtidens entreprenörer. Bland annat drev Santesson frågan om Göta kanalbygget i riksdagen och han var störste aktieägare i kanalbolaget. Santesson startade också Mariestads sparbank, som blev nr 3 i Sverige efter Göteborg och Stockholm. 1805 startade Santesson en sparkassa i Årnäs för att ge arbetarna ett visst skydd under sjukdom och ålderdom. Detta var den första sparkassan i landet. 1802 ansökte Santesson till kommerskollegiet om att få anlägga ett glasbruk för blåsning av fönsterglas i Årnäs. Råmaterial till glasbruket hämtades ifrån öarna i Vänern. Glasblåsarna kom framförallt ifrån Tyskland. För bränsle, råvaror och färdigt glas var skeppning med båt enda alternativet, men Årnäs hade inte någon utbyggd hamn, vattendjupet i farlederna var endast 1,5 meter. Hamnproblemet och lågkonjunkturen ledde till att glasbruket lades ned 1818. 1836 hamnade Santesson i ekonomiska svårigheter och sålde gården. Glasbruket hade då varit nedlagt i 18 år. De nya ägarna nyrekryterade personal och satte 1837 igång med att blåsa buteljer.
Årsproduktionen låg under de första åren på 40 000 buteljer och på 1,5 miljoner buteljer 1866. 75% av produktionen gick via Göta Kanal till Stockholm.
1867 försattes glasbruket i konkurs. Brukets huvudborgenär var AB D Carnegie & Co. Vid utmätningsauktionen 1869 ropade de in Årnäs egendom.
Produktionen ökade kraftigt med de nya ägarna och uppgick under högkonjunkturåret 1874 till nära 4,5 miljoner buteljer. Nu blev glasbruket mer än tidigare beroende av att sjöfarten hade tillräcklig kapacitet och att varorna kom fram i rätt tid. Ännu var det segelfartygen som utförde de flesta transporterna på Vänern. En resa Vänern-Göteborg och åter brukade ta omkring en månad. Eftersom hamnen inte var tillräckligt djup fick omlastning till större båtar ske ute på redden, en dyrbar och tidsödande hantering. 1876 beslöt man därför att bygga den hamn som än idag finns kvar och som ligger i direkt anslutning till bruket. Arbetet pågick till 1888 och kostade cirka 150 000 kronor.
Årnäs herrgård
Redan i slutet av 1880 hade man gjort försök med buteljmaskiner i England. Årnäs tvingades att hänga med i mekaniseringen och 1931 övergick man till maskinell tillverkning. Tack vare att man kommit igång med en betydande export av buteljer till Tuborgs Bryggeri i Danmark så kunde marknaden ta emot Årnäs stora buteljproduktion. På grund av ökad konkurrens ifrån glasbruken i Surte och Limmared och hård konkurrens ifrån Tjeckoslovakien försämrades lönsamheten. Vid årsskiftet 1960-1961 läggs Årnäs glasbruk ner och Lesjöfors AB köper fabriksfastigheten och startar en metallindustri. Under de dryga 92 år som Carnegie ägt Årnäs hade produktionen växt från 600 000 buteljer första året till rekordet 1955 på 26 miljoner buteljer.
Källa: Från Aranäs till Årnäs, 1994, Kulturföreningen Aranäs