Släktplatser: Lesjöforsbruk:

Gustaf Ekman, 1804-1876, bruksägare på Lesjöfors
Gustaf Ekman har främst blivit känd för sina banbrytande uppfinningar inom järnhanteringen. Han kombinerade teoretiska kunskaper i metallurgi med utländska studieresor, egna erfarenheter och experiment gjorda i svensk bruksmiljö, där Lesjöfors skulle spela en framträdande roll. Gustaf Ekmans insatser fick emellertid inte bara stor betydelse för svensk järnproduktion utan också för handelshuset Ekman & Co.

När Gustaf Ekman omkring 1820 stod inför val av levnadsbana, var Ekmans handelsrörelse på kraftig tillbakagång efter kontinentalsystemets högkonjunktur. Då Gustaf Henric Ekman såg mörkt på firmans framtid, utövade han ingen lockelse på sonen Gustaf att följa honom i spåren. I stället fick Gustaf akademisk skolning. Han blev student i Uppsala 1821, tog hovrättsexamen 1823 och akademisk bergsexamen 1825.

1827 blev Gustaf elev vid Jernkontoret, där hans uppgift var att vidareutbilda sig och forska. 1830-36 tjänstgjorde Gusta Ekman som översmedmästare med uppgift att även leda smidesförsök vid olika svenska bruk. 1831 introducerade han lancashiremetoden för Lesjöfors bruk som ägdes till 50% av Ekman & Co.

001 C. GUSTAF_EKMAN 1804-18761836 tog Gustaf farväl från Järnkontoret för att ägna sina krafter till att utveckla Lancashiremetoden med hjälp av en effektiv vällugn. I samband med att Gustaf Rudolf Prytz 1833 beslutade sig för att sälja sin andel i Lesjöfors, övervägde också Gustaf Henric Ekman starkt möjligheten att avyttra Ekman & Co. del.

I detta skede ingrep emellertid sonen Gustaf Ekman, som istället förespråkade, att fadern skulle köpa Prytz andel, så att Ekmans skulle bli ensam innehavare av Lesjöfors Bruk. Gustaf Ekman poängterade också, att bruket inom kort kunde räkna med en fördubblad smidesrätt.

I och med att Ekman & Co. inträdde som ensam ägare till Lesjöfors började en ny utveckling i brukets historia. Vid Lesjöfors kunde man med hjälp av Gustaf Ekmans insatser inom skogsvården höja avkastningen från brukets skogar. Att åstadkomma en lägre träkolsförbrukning per ton stångjärn och en högre järnkvalitet var huvudsyftet med Gustaf Ekmans arbete på att reformera den svenska järnhanteringen.

Samtidigt som Gustaf Ekman blåste liv i Lesjöfors köpte han ena hälften av Gustafsfors också det näraliggande Lennartsfors. Det visade sig senare, att köpet av Gustafsfors skulle få stor betydelse både för bruket och handelshuset Ekman & Co. Gustaf Ekmans tålmodiga och omsorgsfulla beräkningar och successiva förbättringar lädde till en storslagen teknisk idé.

Insatserna av Gustaf Ekman och hans samtida har av Eli. F. Heckscher karakteriserats som "det måhända ärorikaste bladet i den svenska järnhhanteringens och t.o.m. Sveriges hela ekonomiska historia".

002 C. Gustaf Ekman m familj

Hilda 1846-1898, Augusta 1850-1884, Pappa Gustaf 1804-1876, Johan 1842-1907, Ernst 1838-1854, Gustaf Henrik 1848-1870, Augusta 1850-1884, Mamma Caroline 1805-1882, Hedvig 1844-1870

Lesjöfors bruk

Lesjöforsbruk, lancashiremetoden, Vällugnen, Fjädertillverkning än idag.