Sök vidare

RIKSARKIVET

På Riksarkivet förvaras arkivhandlingar från myndigheter och enskilda från medeltiden och framåt. Vår huvuduppgift är att se till att vårt gemensamma kulturarv bevaras och är tillgängligt för allmänheten. Riksarkivet finns på flera platser i landet.

Du är välkommen till forskarexpeditionerna vid Riksarkivet, där du kostnadsfritt kan beställa fram det material du är intresserad av. Det flesta handlingarna i vårt förvar är offentliga och därmed öppna att läsa för vem som helst. Några handlingar faller under exempelvis sekretesslagen eller personuppgiftslagen (PUL) och har därmed restriktioner för vem som får tillgång till dem. Enskilt material kan också ha restriktioner.

Arkiv som är ömtåligt på grund av ålder eller för att det är skadat kan vi heller inte alltid lämna ut. Om det går att skanna, mikrofilma eller på annat sätt mångfaldiga informationen, kan du i stället få se en kopia.

Varje arkiv har unika handlingar i sina magasin. Det är inte som vid exempelvis biblioteken där du kan låna samma bok från flera ställen. Benämningen kan vara densamma, exempelvis bouppteckningar, men varje dokument finns bara på ett enskilt arkiv. Däremot finns en hel del material digitalt. Det kan du nå genom Riksarkivets avdelning SVAR. Det gäller framför allt material som används vid släktforskning. En del kan du hitta direkt via Internet, en del kan du köpa på cd-skivor.

Sök vidare på Riksarkivets hemsida via www.riksarkivet.se

NAD – DEN NATIONELLA ARKIVDATABASEN

Här kan Du söka information om arkiv i Sverige. NAD är en databas som tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar, register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter samt hjälpdatabaser för topografisk indelning och förvaltningshistorik.

I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner (Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven). I dagsläget tas inte arkivförteckningar in i systemet från andra institutioner. Däremot kan de visas genom länk till arkivets titel på egen hemsida eller annan portal. NAD på Internet är under uppbyggnad.

Läs mer på den nationella arkivdatabasens hemsida via www.nad.ra.se

SVENSKA PORTÄTTARKIVET – SPA

Svenska Porträttarkivet dokumenterar porträtt föreställande svenskar och/eller utförda av svenska konstnärer. Dokumentationen, som sträcker sig fram till idag, omfattar allt från paradporträtt och monumentalskulptur till amatörteckningar och klippta silhuetter. Här finns också en stor mängd porträtt ur Statens porträttsamlingar med bilder av kända svenska män och kvinnor – från Gustav Vasa och drottning Kristina till Alice Babs och Magnus Uggla. Fotografiska porträtt registreras inte med undantag för tidiga engångsbilder som t.ex. dagerrotypier. I arkivet finns cirka 95 000 förtecknade porträtt av vilka 65 000 är fotograferade.

Redan 1915 samlades ett antal konst- och kulturhistoriskt intresserade personer för att planera bildandet av ett samfund som skulle inleda en porträttinventering över hela Sverige. Vid denna tid med uppgående konjunktur och växande intresse för person-, kultur- och konsthistoria sökte man ekonomiskt stöd hos privatpersoner och enskilda företag. Dåvarande amanuensen vid Röhsska konst-slöjdmuseet, sedermera professorn, Sixten Strömbom (1888 – 1983) blev initiativtagare till stiftelsen Svenska Porträttarkivets bildade 1916. Nationalmuseum lämnade sitt bistånd, inte minst genom att upplåta lokaler för ändamålet. Dåvarande kronprinsen, blivande kung Gustaf VI Adolf åtog sig stiftelsens ordförandeskap. Han ingick också i Svenska Porträttarkivets nämnd bestående av åtta personer med bland annat överintendenten Richard Bergh, direktören Thorsten Laurin och f.d. överintendenten Ludvig Looström. Strömbom blev också Svenska Porträttarkivets sekreterare och verkställande ledamot.

Trots krigstidens ransoneringar, transportsvårigheter och brist på utrustning genomförde man en systematisk inventering och fotografering av porträtt, inledningsvis i Södermanland. Hela företaget lyckades tack vare tillmötesgående och gästfrihet i alla privata hem man besökte. Även pressen bistod genom annonsering riktad till ägare av porträtt. Åren 1919 – 1926 genomfördes, landskapsvis, den största delen av Svenska Porträttarkivets inventering. Efter 1926 sker dokumentation av porträtt ute på fältet mer sporadiskt och huvudparten av fotograferingsarbetet genomförs nu på Nationalmuseums fotoateljé. Det samlade antalet registrerade och fotograferade porträtt uppgick 1930 till över 36 000.

1930 överlämnades Svenska Porträttarkivet som gåva från stiftelsen till Nationalmuseum på villkor att museet bland annat skulle genom ”sakkunnig personal vårda och på regelbundna tider tillhandahålla samlingarna för allmänheten”. Materialet som omfattade främst målade, tecknade, graverade och skulpterade porträtt utförda mellan 1500 – 1850 bearbetades vetenskapligt under ledning av Strömbom.

Detta resulterade i publicering av SPA:s Index; band I till III utgivna 1935 till 1942. De två första banden omfattar porträtt uppställda alfabetiskt efter den avbildades efternamn och det tredje kungliga porträtt fram till Karl XII. Tyvärr är porträtt från tiden efter 1850 inte medtagna i Index. Även om man från 1940-talet dokumenterat senare och samtida porträtt så ligger arkivets tyngdpunkt fortfarande på material från 1600- och 1700-talet. Kungliga porträtt omfattande tiden efter Karl XII finns fortfarande enbart förtecknade i den otryckta katalogen, tillgänglig enbart på plats.

Åren 1958 – 1972 leddes Svenska Porträttarkivet av konsthistorikern Boo von Malmborg som väsentligt bidragit till arkivets fortsatta uppbyggnad. Inte minst hans mångåriga arkivforskning resulterade i det 1978 utgivna verket ”Svensk porträttkonst under fem århundraden”.

Sök mer information på Svenska porträttarkivets hemsida via www.nationalmuseum.se/Forskning/Svenska-Portrattarkivet-SPA/