Råda Säteri & Gustaf Ekman (B:1)
Platsen var lämplig ur försvarssynpunkt med sjön på tre sidor. Förste kände ägare var väpnaren Magnus Rolandsson, häradshövding i Askims härad 1457 – 1486. Gården ärvdes i hans släkt i flera generationer, längre fram i tiden kom den att tillhöra ätterna Ulfsparre och Hamilton.
Samtliga dessa ägare tillhörde frälset, alltså adeln, men under senare 1700-tal dök det upp en klass av förmögna, icke adliga, handelsmän som skaffade sig lantegendomar runt Göteborg. Kändast är det närbelägna Gunnebo, John Halls ”sommarhus”.
Rådas förste icke adlige ägare hette Martin Törngren. Han var direktör i Ostindiska Kompaniet. Det var han som lät uppföra de nuvarande byggnaderna. De ritades av hans svåger William Chambers, sedermera berömd arkitekt i England.
Med sin andra hustru fick Martin Törngren dottern Martina. Hon blev som sextonåring bortgift med friherren och hovstallmästaren Werner Gottlob von Schwerin. Hon blev en berömdhet i den litterära världen på grund av sin omfattande korrespondens med den tidens författare och intellektuella, bl.a. Esaias Tegnér. Denne påstås ha besökt Råda-
På udden i Rådasjön lät Martina uppföra det märkliga byggnadsverk som i folkmun kallas ”Labbra”. Hon byggde en ruin! Hon ville därmed ”öka naturens romantik”. Idag är ruinen ganska förfallen.
Näste ägare (1849) blev den från Tyskland inflyttade fabrikören Gustav Ferdinand Hennig. Han tänkte inte bosätta sig på Råda, utan ville komma åt gården Mölnlycke, som ingick i Rådas ägor. Där fanns nämligen ett vattenfall i Mölndalsån, som Hennig ämnade använda som kraftkälla i sin planerade textilfabrik. Här såddes alltså fröet till Mölnlycke Fabriker och Mölnlycke samhälle.
De sista ägarna av Råda blev släkten Ekman. Havsforskaren och industrimannen Gustav Ekman köpte Råda år 1900. Han hade ett stort kontaktnät bland tidens vetenskapsmän, bl.a. Albert Einstein, som besökte Råda 1923.
Gustav Ekmans son Leif Ekman blev den siste jordbrukaren på Råda. Gården var för liten för att drivas så rationellt som tiden krävde och 1965 såldes den till Råda Kommun. Idag är Råda restaurang, festvåning och café.
Säteriets bostadsområde byggdes strax efter kommunens övertagande. Rådasjöns stränder (se Rådasjöns Naturreservat under rubriken Naturområden), udden Labbera och den gamla ekskogen med sina vitsippsmarker är ett attraktivt strövområde för de nutida Rådaborna.
(Den som vill läsa mera om Rådas historia och Labbra kan kontakta Råda Hembygdsförening och rekvirera Årsskriften för 2015 som helt ägnas Råda Säteri. Pris 30 kr.
Ännu mer finns att läsa i boken ”Råda uti Askims härad” av Ulf Erixon. Den är tyvärr slutsåld, men finns förhoppningsvis på bibliotek.)
Text hämtad från: www.bygdeband.se