Släktnamnet

Martin Ekman skrev

Publicerad i Släkt och hävd (Genealogiska föreningens tidskrift), 1994/2

Släktnamnet Ekman – namnet på den s.k. värmlandssläkten Ekman eller göteborgssläkten Ekman – togs av barnen till stamfadern Joen Larsson och hans hustru Anna Bratt. Första gången vi vet att det användes är år 1666. Men varför valde de just namnet Ekman? Det har hittills varit en olöst fråga.
En rad släkter tog vid denna tid släktnamn, vars förled – t.ex. Ek- i Ekman – bevarar minnet av hembygden, ofta socknens eller gårdens namn. Munthe (1958) skriver i sin bok ”Släkten Ekman”: ”Självfallet skulle det vara av mycket stort intresse om någon liknande härledning kunde påvisas för den s.k. göteborgssläkten Ekmans del. Dessvärre synes detta icke vara möjligt. En inventering av de värmländska ortnamnen på Ek- … ger i och för sig ett ganska magert utbyte, och inget av de framkomna namnen kan sättas i förbindelse med Joen Larssons kända vistelseorter eller verksamhet.”

Jag tror emellertid att jag nu har funnit ursprunget till vårt släktnamn Ekman: Det är med stor sannolikhet taget efter Ekudden, på Arnön i Vänern, som av allt att döma var Joen Larssons och hans barns fiskeläge.

Låt oss se hur vi kan komma fram till detta. Först några ord om Joen Larsson och hans familj (se även Ekman, 1941):

Joen Larsson (1599 – 1674) var bosatt i Värmland, först på Kyrkbyn i Arvika socken, därefter på Öckna i Östra Fågelviks socken, och slutligen på Hovlanda i Väse socken. Han var häradsskrivare och sedan kronofogde och var – enligt Vänersborgs kyrkas död- och begravningsbok – ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen gifte sig omkring 1628 med Anna Bratt, som dog 1647. De hade nio barn: sönerna Lars, Daniel (som nu kända släktmedlemmar härstammar från), Johan och Per samt döttrarna Carin, Maria, Sigrid, Ingrid (som födde 18 barn) och Cecilia. Det var dessa som tog sig namnet Ekman. Joen gifte år 1648 om sig med Elisabeth Bengtsdotter, som 1672 gick genom Vänerns is och drunknade. De hade tre barn: sonen Bengt samt döttrarna Anna och Elisabeth. Dessa kallade sig Carlgren efter Karlstad, där Joen också hade en gård, som han tidvis bebodde. Joen drev ytterligare ett antal gårdar samt några hyttor och hamrar på andra håll i Värmland.

Hemmanet Hovlanda, där Joen Larsson bosatte sig efter sitt andra gifte, ligger på Arnön i Vänern, se karta 1. Hans hustru kom från grannhemmanet Faxstad på samma ö, där nu hennes styvfar bodde. Denne gifte sig med Joens dotter Sigrid (Ekman), som redan efter några år blev änka. På 1660-talet var därför Hovlanda (med Sandnäs) i Joen Larssons ägo och Faxstad (med Hovlandstorp) i Sigrid Joensdotter Ekmans ägo. Tillsammans omfattade dessa ägor hela Arnön utom den nordvästligaste delen samt ett antal mindre öar runt omkring. Här fanns förutom jordbruk betydande skogar och fiskvatten.

En inblick i Joen Larssons förhållanden får vi bl.a. genom Gyllenius dagbok från mitten av 1600-talet. Gyllenius, som efter studier i Karlstad och Åbo blev präst i Värmland, umgicks med Joens familj och var lärare för fem av barnen. Gyllenius uppger i sin dagbok, att han själv tagit sig sitt namn från en liten lustig halvö i Vänern, Gyllenholmen, som låg i närheten av föräldrahemmet. Det ligger nära till hands att tänka sig, att hans elever kan ha tagit sig namnet Ekman på liknande sätt, alltså efter någon relativt obetydlig plats, som dock spelat en roll för familjen.
Fanns det då någon liten plats som började på Ek-? I Gyllenius dagbok förekommer en mängd ortnamn och naturnamn. En vårdag år 1666 reser Gyllenius med båt på Vänern och avslutar dagens anteckningar med en uppräkning av öar och halvöar i nordöstra Vänern, såväl stora som små. Bland sådana ”söder om Arnöön” nämner kan ”Eekudden”.

Var låg då denna plats och var den måhända i Joen Larssons ägo? Svaret på denna fråga finns på en gammal karta i Lantmäteriverkets arkiv. Kartan är från år 1714 och föreställer den av Hovlanda (med Sandnäs) och Faxstad (med Hovlands-torp) samägda skogen på södra Arnön. Längst ned på sydostligaste Arnön finner man en klunga stugor på en liten udde, se karta 2. Till höger därom står ”Ekudden” och till vänster ”Fiskareboder”. I en förklarande text till kartan anges, att skogsområdet öster om linjen B avsatts ”till fiskarebodernes brenwedh och underhåll”. Ekudden torde alltså ha tillhört Joen Larsson och Sigrid Ekman och tycks i själva verket ha varit deras fiskeläge.

En episod från Joens fiskeverksamhet finns bevarad: År 1669 stämmer han sin granne på fastlandet för att denne satt sina fiskeredskap på Joens fiskevatten. Det hela slutar dock med förlikning mellan parterna.

Det förefaller således högst troligt, att Joen Larssons och Anna Bratts barn valt släktnamnet Ekman efter familjens fiskeläge Ekudden på Arnön i Vänern.

Avslutningsvis kan nämnas, att området öster om linjen B på den gamla kartan idag utgör en separat fastighet (helt skogklädd) med just namnet Ekudden.

Källor

Ekman, W: Joen Larsson Ekman 1599 – 1674. Uppsala 1941.

Munthe, A: Släkten Ekman – Handelshuset Ekman & Co:s föregångare. Göteborg 1958.

Diarium Gyllenianum. Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622 – 1667. (Karlstads stifts- och läroverksbibliotek; publicerad i Värmland förr och nu 1962.)

Affritningh öffwer samskogen emellan Hoflanda Fackstadh Hoflandstorp och Sannäs i Wermelands Östersysle och Wäshärads sochen belägen. Karta från 1714. (Lant-mäteriverkets arkiv, Gävle.)